Digitalsamtal

Utvecklingen av artificiell intelligens förändrar journalistiken på åtminstone tre plan. På redaktionerna får reportrar och redaktörer nya verktyg för att producera journalistik. Tekniken kommer också att förändra journalistikens möte med omvärlden, till exempel presentationen för publiken eller förutsättningarna för annonsaffären. Och slutligen är AI en allt viktigare del av bevakningen. I det sista avsnittet av Digitalsamtal x Future of Democracy våren 2023 står mötet mellan AI och journalistik i fokus. Gäster är Agnes Stenbom, som leder Schibsted In/Lab och också är industridoktorand på KTH, och Olle Zachrison, nyhetsbeställare på Sveriges Radio. Tillsammans driver de två också nätverket Nordic AI Journalism. – AI förändrar mycket, bland annat maktstrukturer. Då är det naturligt att det också påverkar hur medieföretag förhåller sig till varandra och vilka frågor man är benägen att dela med sig. Det finns inget medieföretag i Norden idag som har en tillräckligt stor och kunnig AI-organisation, och därför ser många ett värde i att dela med sig och försöka förstå tillsammans, säger Agnes Stenbom. Den 29-30 maj arrangeras Future of Democracy 2023 i Göteborg, och precis som förra våren spelar Karin Hübinette och Anders Thoresson in ett antal avsnitt av Digitalsamtal x Future of Democracy med koppling till de ämnen som kommer att diskuteras.

Dilsa Demirbag-Sten brukar hänga på både Boston Dynamics och Linköpings Universitets webbplatser för att få inspiration till tankar om vart ny teknik kan leda mänskligheten. – Vi kommer kunna använda våra mänskliga förmågor på helt nya sätt – kreativitet, kritiskt tänkande, omdöme och fantasi – för att lösa stora problem och utmaningar, säger hon. I rollen som generalsekreterare för stiftelsen Berättarministeriet, vars uppdrag är att stärka lärare och få barn och unga att erövra det skrivna ordet, handlar funderingarna om ny teknik mycket om dess roll i skolan. Dilsa Demirbag-Sten. Foto: Emma-Sofia Olsson/Readligion – Vi går mot lärarbrist, och den kommer nog öka under ett antal år till. Då behöver vi ny teknik för att lösgöra lärarnas tid till sånt bara lärare kan göra. Tekniken kan hjälpa till med repetitiva övningar, nötning, till exempel. Multiplikation och nötning. Jag vill att vi använder tekniken för att frigöra lärarna från byråkrati och nötande, så att de kan vara vägledare, någon som ställer kritiska frågor och stöttar i kunskapsinhämtningen. På det sättet går det att beskriva den nya digitala tekniken som en ny uppsättning verktyg för att uppnå gamla syften, menar Dilsa Demirbag-Sten. För att nå hela vägen tid efterlyser hon bland annat en diskussion som mynnar ut i en ny “etisk miljö” där juridik men också icke-juridiska arbetssätt skapar ett ramverk för att hantera frågor om bland annat integritet och ansvar kopplat till den digitala utvecklingen. Den 29-30 maj arrangeras Future of Democracy 2023 i Göteborg, och precis som förra våren spelar Karin Hübinette och Anders Thoresson in ett antal avsnitt av Digitalsamtal x Future of Democracy med koppling till de ämnen som kommer att diskuteras.

Innovation tillsammans med användarna istället för innovation åt dem. Så kan grundtanken med “living labs” sammanfattas. Elena Malakhatka är forskare på Chalmers, och både bor och jobbar i HSB Living Lab i Göteborg där hon studerar energisystem, livsmedelsförsörjning och välmående. – Nästan varje kvadratmeter är en del av en forskarstudie, på ett eller annat sätt, säger hon. Elena Malakhatka. Foto: Thron Ullberg Idén med de här levande laboratorierna startade hos Electrolux på 1970-talet och är idag en metod som används över hela världen. Målsättningen är delaktighet, att skapa förutsättningar för många intressenter att tillsammans jobba med lösningar på stora utmaningar – genom att bryta ner dem i lösningar för ett bostadshus eller ett kvarter. – Vi har många stora utmaningar som vi behöver lösa, och jag tror att sättet att göra det på är på en mer lokal nivå och på ett mer inkluderande sätt. Och för det är den här innovationsmetoden perfekt, säger Elena Malakhatka. Den 29-30 maj arrangeras Future of Democracy 2023 i Göteborg, och precis som förra våren spelar Karin Hübinette och Anders Thoresson in ett antal avsnitt av Digitalsamtal x Future of Democracy med koppling till de ämnen som kommer att diskuteras.

Marcus Matteby beskriver sig själv som en visionär som vill vara med och bygga ett bättre samhälle och stärka välfärden. Och som digitaliseringsdirektör i Sundsvall kommun är det knappast en överraskning att de digitala verktygen är viktigt i det bygget. Sättet han vill använda tekniken på kallar han för kollektiv digitalisering – konkretiserad genom en ”digital kommunsammanslagning” mellan Sundsvall och grannkommunen Ånge. Där samarbete ofta handlar om att man pratar ihop sig, men fortfarande jobbar var och en för sig, har Sundsvall och Ånge slagit ihop driftsmiljöerna, börjat använda samma applikationer och digitala infrastruktur för att i förlängningen också kunna slå ihop verksamhetsprocesser. – Jag ser inget annat sätt än kollektiv digitalisering för att landets alla kommuner ska kunna bibehålla välfärden, säger Marcus Matteby. Högst på önskelistan om policyförändringar som skulle kunna underlätta den utvecklingen är krav på öppna API:er, gränssnitt som gör det möjligt för system att kommunicera med varandra. – Kommuner kan inte utveckla alla lösningar själva, men vi måste se till att de lösningar vi har kan prata med varandra. Jag skulle till exempel gärna se lagändringar som gör det svårare för leverantörer att låsa in sina kunder, säger han. Den 29-30 maj arrangeras Future of Democracy 2023 i Göteborg, och precis som förra våren spelar Karin Hübinette och Anders Thoresson in ett antal avsnitt av Digitalsamtal x Future of Democracy med koppling till de ämnen som kommer att diskuteras.

Hur värnar vi rättssäkerheten i ett samhälle där allt fler beslut fattas automatiskt? Kring den frågeställningen kretsar Charlotta Kronblads forskning vid Handelshögskolan i Stockholm. – Nu forskar jag om vad som händer i gränslandet mellan juridik, teknik och organisation. Det är ett spännande möte i ett nytt forskningsområde som är med och skapar det samhälle som vi vill leva i, säger hon. Samtalet i avsnittet tar sin utgångspunkt i ett rättsfall som Charlotta själv drivit sedan 2020, där hon försökt få ta del av den programkod som använts i beslut kring skolplaceringar i grundskolan. Men någon algoritm fick hon inte se, och inte heller var domstolen intresserad av den. För Charlotta Kronblad blir det här ett tydligt exempel på hur bland annat bevisbördan behöver förflyttas: – Det är orimligt att enskilda individer ska bevisa att de drabbats av felaktiga beslut på grund av en algoritm. Det är rimligare om de som har tillgång till algoritmen ska bevisa att den fattar beslut i enlighet med lagen, resonerar hon. Vidgar vi diskussionen ytterligare ser Charlotta Kronblad ett behov av ett gemensamt språk, där jurister och programmerare bättre förstår varandra, och en teknikneutral lagstiftning som tar sikte på hur teknik används snarare än hur komplex den är. Den 29-30 maj arrangeras Future of Democracy 2023 i Göteborg, och precis som förra våren spelar Karin Hübinette och Anders Thoresson in ett antal avsnitt av Digitalsamtal x Future of Democracy med koppling till de ämnen som kommer att diskuteras.