Dagens Arbete Historia

Internationalen är en sång som för många klingar bekant och internationalism är en betydande del av den fackliga gemenskapen under kongresser och i första maj-tal.  Men vad betyder det egentligen och varför blev den viktig för facken?  I det här avsnittet tar journalisten Jonas Nordling sig an den fackligaste av -ismer tillsammans med forskaren Johan Svanberg. Det blir en resa från mellankrigstidens kapitalism,  genom kalla krigets uppdelning i öst och väst, till i dag.

Orden är den gamla Metallordföranden och socialdemokraten Fritjof Ekman som trodde på att alla på en arbetsplats skulle tillhöra samma fack. Men varför, och hur ser det egentligen ut idag? På en industriarbetsplats samsas många olika yrkesgrupper. Det kan vara maskinförare, lagerarbetare, städare och elektriker. Är det bäst om alla är med i samma fack eller ska det vara olika förbund som mer skräddarsytt strider för arbetarnas specifika behov?  Frågan är inte ny.  I den här podden samtalar journalisten Jonas Nordling med den pensionerade historieprofessorn Klas Åmark om Fritjof Ekman. Det var metallordföranden och socialdemokraten som starkt trodde på arbetsplatsernas sammanhållning. Vi möter också Torbjörn Johansson, som för LO:s räkning utreder hur arbetarna bäst borde organiseras på dagens arbetsmarknad.

I det här avsnittet får du lära känna Ernst Wigforss, riksdagsmannen och ideologen som var en huvudperson i den socialdemokratiska framgångssagan på 1900-talet. Historikern och forskaren Henrik Arnstad, som just när är aktuell med en biografi om Ernst Wigforss, kan inte förstå varför inte flera böcker skrivits för länge sedan.  – Han är den största politikern som någonsin existerat i det här landet och det är fullständigt obegripligt att ingen skrivit en biografi om honom förut. Han fångar hela 1900-talssveriges politiska … mirakel, skulle man väl kunna kalla det författaren och Henrik Arnstad.  Journalisten Jonas Nordling samtalar med Henrik Arnstad om mannen som var med och skapade folkhemmet och den demokratiska omdaningen av Sverige. 

Kan vi verkligen hävda att Sverige är en demokrati när den gör halt vid företagens grindar? Vad hände egentligen med kampen om verkligt inflytande på arbetet? För många av de pionjärer som införde rösträtten i vårt land så var nästa steg länge att också skapa verkligt inflytande och medbestämmande på våra arbetsplatser. Men under de senaste 50 åren har frågan om demokrati på arbetet varit i princip död. Hur blev det så? Det undersöker vår reporter Jonas Nordling i detta avsnitt av Dagens Arbete Historia. Till sin hjälp tar han bland annat Jan Scherman, som en gång i tiden skrev en rasande debattbok i ämnet.

För 50 år sen kom lagen om att facket skulle få en representant i bolagsstyrelsen. Alla partier i riksdagen röstade ja. Utom ett. Kommunisterna ville inte ha lagen av rädsla för att facket då skulle sätta sig i knäet på ledningen. I podden medverkar förre Metall-ordföranden Göran Johnsson, Dagens Arbetets chefredaktör Helle Klein och reportern Harald Gatu, samt Bjarne Rasmussen och Johnny Hägerman som båda suttit som fackets representanter i bolagsstyrelser. Göran Johnsson berättar om det första mötet i Volvo AB som han deltog i. – Jag bestämde mig för att inte sitta tyst och när ordföranden sade att företaget borde dela ut mer pengar till aktieägarna för att Volvo skulle få ett större värde begärde jag ordet och sade att jag inte kunde förstå hur Volvo skulle bli starkare om man delar ut pengar. Det måste vara tvärtom. Det blev tyst i mötesrummet. Göran Johnsson fick inget svar på sin fråga.