<description>&lt;p&gt;Välståndet från stora teknologiska omvandlingar når de breda massorna först långt senare, säger ekonomipristagaren Simon Johnson, som också studerat kolonialismens följder för dagens ojämlika världsekonomi.&lt;/p&gt;&lt;p&gt; &lt;a href="https://sverigesradio.se/play/program/412?utm_source=thirdparty&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=episode_vetenskapsradion"&gt;Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Vi möter Simon Johnson en mycket tidig morgon, dagen efter det stora nobelprisfirandet vid hans arbetsplats. I vad han kallar den mest annorlunda intervjusituation han varit med om berättar han om den surrealistiska upplevelsen när han först fick veta om priset, om sin nya hektiska tillvaro och om forskningen han belönas för. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Johnson är en av tre som i år delar Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, &lt;em&gt;”för studier av hur institutioner formas och påverkar välstånd” &lt;/em&gt;som motiveringen lyder. Det handlar mycket om hur arvet efter den europeiska kolonialismen präglar ekonomin i världen idag. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Britten Simon Johnson, nu verksam i USA, har också forskat och skrivit om de ekonomiska effekterna av de stora teknologisprången: den industriella revolutionen, digitaliseringen som pågått de senaste 50 åren, och nu även AI. Gång på gång har välståndet de skapar i första hand gynnat bara en liten del av befolkningen, säger han. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Åk med när vi följer Johnson en liten bit på den veckopendling han gör med flyg mellan arbetet vid MIT Sloan School of Management i Cambridge utanför Boston och hemmet i Washington DC!&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Medverkande: Simon Johnson, Professor vid Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA och mottagare 2024 av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Reporter: Björn Gunér&lt;br&gt;bjorn.guner@sr.se&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Producent: Lars Broström&lt;br&gt;lars.brostrom@sr.se&lt;/p&gt;</description>

Välståndet från stora teknologiska omvandlingar når de breda massorna först långt senare, säger ekonomipristagaren Simon Johnson, som också studerat kolonialismens följder för dagens ojämlika världsekonomi.

Välståndet från stora teknologiska omvandlingar når de breda massorna först långt senare, säger ekonomipristagaren Simon Johnson, som också studerat kolonialismens följder för dagens ojämlika världsekonomi. <a href="https://sverigesradio.se/play/program/412?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradion">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.</a> Vi möter Simon Johnson en mycket tidig morgon, dagen efter det stora nobelprisfirandet vid hans arbetsplats. I vad han kallar den mest annorlunda intervjusituation han varit med om berättar han om den surrealistiska upplevelsen när han först fick veta om priset, om sin nya hektiska tillvaro och om forskningen han belönas för. Johnson är en av tre som i år delar Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, ”för studier av hur institutioner formas och påverkar välstånd” som motiveringen lyder. Det handlar mycket om hur arvet efter den europeiska kolonialismen präglar ekonomin i världen idag. Britten Simon Johnson, nu verksam i USA, har också forskat och skrivit om de ekonomiska effekterna av de stora teknologisprången: den industriella revolutionen, digitaliseringen som pågått de senaste 50 åren, och nu även AI. Gång på gång har välståndet de skapar i första hand gynnat bara en liten del av befolkningen, säger han. Åk med när vi följer Johnson en liten bit på den veckopendling han gör med flyg mellan arbetet vid MIT Sloan School of Management i Cambridge utanför Boston och hemmet i Washington DC!Medverkande: Simon Johnson, Professor vid Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA och mottagare 2024 av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.Reporter: Björn Gunér bjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

De ekonomiska orättvisorna som ger politisk vrede, kolonialt arv – och ”surrealistiskt” nobelpris till Simon Johnson

<description>&lt;p&gt;Broschyren Om krisen eller kriget kommer delas nu ut i hela landet. Forskaren Magnus Ekengren försöker förstå vad det är som krävs för att beslutsfattare tidigt kan upptäcka smygande samhällskriser.&lt;/p&gt;&lt;p&gt; &lt;a href="https://sverigesradio.se/play/program/412?utm_source=thirdparty&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=episode_vetenskapsradion"&gt;Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Kunskap räcker inte alltid för att myndigheter och beslutsfattare ska agera på kriser, det har det pågående forskningsprojektet visat hittills. Nu försöker Magnus Ekengren på djupet förstå vad det är som gör att man vidtar åtgärder här och nu.&lt;br&gt;&lt;br&gt;Projektet är ett samarbete mellan Försvarshögskolan i Stockholm, Utrikespolitiska institutet och Leiden University i Nederländerna och väntas bli klart 2027.&lt;br&gt;&lt;br&gt;&lt;strong&gt;Reporter: &lt;/strong&gt;Jonna Westin&lt;br&gt;jonna.westin@sverigesradio.se&lt;br&gt;&lt;br&gt;&lt;strong&gt;Producent: &lt;/strong&gt;Lars Broström&lt;br&gt;lars.brostrom@sr.se&lt;/p&gt;</description>

Broschyren Om krisen eller kriget kommer delas nu ut i hela landet. Forskaren Magnus Ekengren försöker förstå vad det är som krävs för att beslutsfattare tidigt kan upptäcka smygande samhällskriser.

Broschyren Om krisen eller kriget kommer delas nu ut i hela landet. Forskaren Magnus Ekengren försöker förstå vad det är som krävs för att beslutsfattare tidigt kan upptäcka smygande samhällskriser. <a href="https://sverigesradio.se/play/program/412?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradion">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.</a> Kunskap räcker inte alltid för att myndigheter och beslutsfattare ska agera på kriser, det har det pågående forskningsprojektet visat hittills. Nu försöker Magnus Ekengren på djupet förstå vad det är som gör att man vidtar åtgärder här och nu. Projektet är ett samarbete mellan Försvarshögskolan i Stockholm, Utrikespolitiska institutet och Leiden University i Nederländerna och väntas bli klart 2027. Reporter: Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Krisforskaren: Så ska kriser upptäckas och stoppas i tid

<description>&lt;p&gt;I norra Sibirien har en sabeltandad kattunge som levde för 37 000 år sedan bevarats i isen bättre än några tidigare fynd av samma sort. Hade människan nån roll i att den sabeltandade katten dog ut?&lt;/p&gt;&lt;p&gt; &lt;a href="https://sverigesradio.se/play/program/412?utm_source=thirdparty&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=episode_vetenskapsradion"&gt;Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Lövgrodor i Tjernobyl har undersökts såhär nästan 40 år efter den stora kärnkraftsolyckan. Och den ”svarta lådan” i AI, som gör att vi inte vet hur en AI kommer fram till sina slutsatser – den kan ersättas med en glaslåda. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Gustaf Klarin&lt;br&gt;gustaf.klarin@sverigesradio.se&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Camilla Widebeck&lt;br&gt;camilla.widebeck@sverigesradio.se&lt;/p&gt;</description>

I norra Sibirien har en sabeltandad kattunge som levde för 37 000 år sedan bevarats i isen  bättre än några tidigare fynd av samma sort. Hade människan nån roll i att den sabeltandade katten dog ut?

I norra Sibirien har en sabeltandad kattunge som levde för 37 000 år sedan bevarats i isen bättre än några tidigare fynd av samma sort. Hade människan nån roll i att den sabeltandade katten dog ut? <a href="https://sverigesradio.se/play/program/412?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradion">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.</a> Lövgrodor i Tjernobyl har undersökts såhär nästan 40 år efter den stora kärnkraftsolyckan. Och den ”svarta lådan” i AI, som gör att vi inte vet hur en AI kommer fram till sina slutsatser – den kan ersättas med en glaslåda. Gustaf Klarin gustaf.klarin@sverigesradio.seCamilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Den sabeltandade kattungen – ”en sensation” med päls och trampdynor bevarade

<description>&lt;p&gt;I framtiden kan din läkare ha en digital kopia av dig som kan visa om du håller på att bli sjuk. De första varianterna testas nu i sjukvården.&lt;/p&gt;&lt;p&gt; &lt;a href="https://sverigesradio.se/play/program/412?utm_source=thirdparty&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=episode_vetenskapsradion"&gt;Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;em&gt;Programmet sändes första gången 20240415.&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;En digital tvilling är en individualiserad detaljmodell av dig, en del av dig eller en sjukdom du har, som kan undersökas, medicineras och till och med opereras på, för att se vad som händer.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vi är ju alla olika och reagerar olika på behandling. Så istället för att testa en ny medicin eller ett kirurgiskt ingrepp på dig som patient så kan den alltså först testas på din digitala tvilling. Man kan till exempel få en ny hjärtklaff inopererad i datormodellen, och sedan se där hur kan påverka blodflödet genom just ditt hjärta, för att se om det är en meningsfull operation.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Flera modeller av digitala tvillingar utarbetas just nu på Karolinska Institutet och vid Linköpings universitet för till exempel hjärtpatienter, inflammatoriska tarmsjukdomar och cancertumörer.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Längst har man kommit med de autoimmuna tarmsjukdomarna där en klinisk studie nu startar på patienter i Linköping. Där ska digitala tvillingar av deras tarmvävnad användas för att kunna ge varje individ exakt rätt läkemedel. Meningen är att det ska ge snabbare och effektivare behandling och därmed spara både tid och pengar.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;En annan möjlighet är en helkroppskopia som kan följa med genom livet och visa på lämpliga livsstilsförändringar och hur det påverkar din digitala tvilling. Är det kanske dags att gå ner i vikt eller motionera mer för att undvika hälsoproblem?&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kolla med din tvilling!&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Medverkande: Klara Moraeus, läkarstuderande Linköpings universitet; William Lövfors, postdoktor systembiologi Linköpings universitet; Elin Nyman, universitetslektor medicinsk teknik Linköpings universitet; Tino Ebbers, professor fysiologisk mätteknik Linköpings universitet; Mikael Benson, forskare och läkare Karolinska institutet; Samuel Schäfer, forskare och läkare, Linköpings universitet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Reporter: Tomas Lindblad&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Producent: Björn &lt;a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="mailto:Gunér￼bjorn.guner@sr.se"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a class="internal-link" target="_self" href="mailto:Gunér￼bjorn.guner@sr.se"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:Gunér￼bjorn.guner@sr.se"&gt;Gunér&lt;br&gt;bjorn.guner@sr.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</description>

I framtiden kan din läkare ha en digital kopia av dig som kan visa om du håller på att bli sjuk. De första varianterna testas nu i sjukvården.

I framtiden kan din läkare ha en digital kopia av dig som kan visa om du håller på att bli sjuk. De första varianterna testas nu i sjukvården. <a href="https://sverigesradio.se/play/program/412?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradion">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.</a> Programmet sändes första gången 20240415.En digital tvilling är en individualiserad detaljmodell av dig, en del av dig eller en sjukdom du har, som kan undersökas, medicineras och till och med opereras på, för att se vad som händer.&nbsp;Vi är ju alla olika och reagerar olika på behandling. Så istället för att testa en ny medicin eller ett kirurgiskt ingrepp på dig som patient så kan den alltså först testas på din digitala tvilling. Man kan till exempel få en ny hjärtklaff inopererad i datormodellen, och sedan se där hur kan påverka blodflödet genom just ditt hjärta, för att se om det är en meningsfull operation.Flera modeller av digitala tvillingar utarbetas just nu på Karolinska Institutet och vid Linköpings universitet för till exempel hjärtpatienter, inflammatoriska tarmsjukdomar och cancertumörer.&nbsp;Längst har man kommit med de autoimmuna tarmsjukdomarna där en klinisk studie nu startar på patienter i Linköping. Där ska digitala tvillingar av deras tarmvävnad användas för att kunna ge varje individ exakt rätt läkemedel. Meningen är att det ska ge snabbare och effektivare behandling och därmed spara både tid och pengar.&nbsp;En annan möjlighet är en helkroppskopia som kan följa med genom livet och visa på lämpliga livsstilsförändringar och hur det påverkar din digitala tvilling. Är det kanske dags att gå ner i vikt eller motionera mer för att undvika hälsoproblem?&nbsp;&nbsp;Kolla med din tvilling!Medverkande: Klara Moraeus, läkarstuderande Linköpings universitet; William Lövfors, postdoktor systembiologi Linköpings universitet; Elin Nyman, universitetslektor medicinsk teknik Linköpings universitet; Tino Ebbers, professor fysiologisk mätteknik Linköpings universitet; Mikael Benson, forskare och läkare Karolinska institutet; Samuel Schäfer, forskare och läkare, Linköpings universitet.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn <a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="mailto:Gunér￼bjorn.guner@sr.se"></a><a class="internal-link" target="_self" href="mailto:Gunér￼bjorn.guner@sr.se"></a><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="mailto:Gunér￼bjorn.guner@sr.se">Gunér bjorn.guner@sr.se</a>

Din digitala tvilling – en kopia av dig som visar doktorn hur du mår

<description>&lt;p&gt;För att få bättre lönsamhet och en mer miljövänlig odling blir dagens bönder mer skärmberoende.&lt;/p&gt;&lt;p&gt; &lt;a href="https://sverigesradio.se/play/program/412?utm_source=thirdparty&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=episode_vetenskapsradion"&gt;Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Vi följer med den västgötske bonden Emil upp i traktorhytten. Där sitter han i skenet av tre skärmar och följer hur traktorn rör sig och hur såmaskinen och gödselspridaren potionerar ut gödsel och utsäde. Behovet av gödsel kan variera på ett och samma fält. Vissa delar av fältet behöver mycket medans andra klarar sig med lite mindre gödsel. Emil har med jämna mellanrum över fälten tagit jordprover som analyserats på laboratorium, för att får reda på gödselbehovet, och varje prov har sin exakta gps-punkt.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Den här informationen används för att skapa en styrfil, som med satelitpositionering gps, styr gödselpridarens dator så att rätt mängd gödsel hamnar på rätt plats.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Camilla Widebeck , programledare&lt;br&gt;camilla.widebeck@sr.se&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Gustaf Klarin, reporter&lt;br&gt;gustaf.klarin@sr.se&lt;/p&gt;</description>

För att få bättre lönsamhet och en mer miljövänlig odling blir dagens bönder mer skärmberoende.

För att få bättre lönsamhet och en mer miljövänlig odling blir dagens bönder mer skärmberoende. <a href="https://sverigesradio.se/play/program/412?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradion">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.</a> Vi följer med den västgötske bonden Emil upp i traktorhytten. Där sitter han i skenet av tre skärmar och följer hur traktorn rör sig och hur såmaskinen och gödselspridaren potionerar ut gödsel och utsäde. Behovet av gödsel kan variera på ett och samma fält. Vissa delar av fältet behöver mycket medans andra klarar sig med lite mindre gödsel. Emil har med jämna mellanrum över fälten tagit jordprover som analyserats på laboratorium, för att får reda på gödselbehovet, och varje prov har sin exakta gps-punkt.Den här informationen används för att skapa en styrfil, som med satelitpositionering gps, styr gödselpridarens dator så att rätt mängd gödsel hamnar på rätt plats.&nbsp;Camilla Widebeck , programledare camilla.widebeck@sr.seGustaf Klarin, reporter gustaf.klarin@sr.se

Precisionsgödsling - framtidens jordbruk är redan här

Upptäck ny forskning och fascinerade program om vetenskap med Sveriges Radios skarpaste vetenskapsjournalister. 20 minuter – varje vardag. <a href="https://sverigesradio.se/play/program/412?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=program_vetenskapsradion">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.</a>
Ansvarig utgivare: Magnus Gylje

Vetenskapsradion

Details

Recent Episodes