28MAR.2026
Så här sista helgen i mars verkar vädergudarna bjuda på en jämngrå dag. Men kaffet smakade extra gott nu på morgonen. Jag tror att det är ett direkt resultat av en god natts sömn. Det hör tyvärr inte till vanligheterna men i natt blev det mer eller mindre 8 timmars djup vila. Me like.
I den regionala gammelpressen läste jag som vanligt om diverse restauranger som öppnar, bygger om eller flyttar. Jag tänker att jag måste vara en särling som tycker att det är tämligen ointressant information/marknadsföring (stryk det ord som inte passar in för dig) eftersom det mer eller mindre varje dag återkommer slika artiklar. För man ger väl folket vad folket vill ha eller är det ännu enklare än så att ”journalister” måste äta och därmed har det skapats en symbios mellan krögare och skribent. Oavsett… ointressant. Däremot de granskande reportagen i samma avisa är sannerligen ett fall framåt (ljudeffekt: applåder).
Här i Linnefors är strömstaren fortfarande kvar. Det sitter där på strandbanksstenen och niger några gånger innan den kastar sig rakt ner i den vårkalla forsen. Jag minns att den numera bortgånge Curt Erixon som var både en skicklig fotograf och fågelvän ordnade med holkar under broarna, både för strömstare och kungsfiskare. Kanske är det ännu idag de byggnationerna som används och gör att de stannar kvar.
Mer fåglar? Ja, forsärlan har också kommit sedan en tid tillbaka. Underbart.
Från fåglar till monster är steget långt. Men på något sätt så finns de också där i bakgrunden — långt härifrån – men ändå ständigt närvarande. Inte minst på alla löpsedlar. Några exempel:
”PUTINS NYA SKRÄCK – kriget mot Iran HOTAR HANS MAKT””TRUMP planerar för en MARKINVASION””NYA RYSKA MÅLET: HACKAR privatkameror I SVERIGE””TRUMPS 6 MISSTAG som lett till ekonomisk oro och VÄRLDSKAOS”
Vad ska man säga? Tyvärr är ju de här galningarna allt annat än rödlistade. Det känns snarare som de blir fler och fler. Matthandlarn i Turkiet, Bödeln i Minsk, Tokfan i Ungern, Diktatorn i Nordkorea…. …listan tar aldrig slut… den bara fylls på.
Det värsta av allt är ändå att deras retorik och sätt att uttrycka sig verkar så sakteliga sippra ner på nationell, regional och rent av kommunal nivå. Respekt och försök till samförstånd har på många sätt ersatts med konfrontation och till och med förakt. Det räcker med att vara inne några minuter på X för att se att till och med ledande politiker verkar bete sig som grottmänniskor.
Vad gör man då? Ingen aning. Men, man kan låta bli att vara inne på X och istället bläddra i en papperstidning (ni vet en sådan som kom hem i brevlådan förr och i vissa fall fortfarande gör det) som till exempel Världsnaturfondens eminenta publikation- WWF Magasin. För där finns artiklar och information som gör att man inser hur mycket mer än olja, rök och bomber världen innehåller. Hur mycket mer bra som åstadkoms. Den ska jag bläddra och läsa i nu. Påtår!
