<description>&lt;p&gt;Nya Vetenskapsradion din dagliga guide till ny forskning och fascinerande vetenskap med Sveriges Radios Vetenskapsredaktion. 20 minuter varje vardag.&lt;/p&gt;&lt;p&gt; &lt;a href="https://sverigesradio.se/play/program/4640?utm_source=thirdparty&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=episode_arkiv-forskarliv-vetenskapsradion"&gt;Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Vetenskapsradion Forskarliv flyttar nu till det nya programmet &lt;a class="internal-link" target="_self" href="https://sverigesradio.se/vetenskapsradion"&gt;&lt;em&gt;Vetenskapsradion&lt;/em&gt;&lt;/a&gt;, och slås ihop med Vetenskapsradion Hälsa och Vetenskapsradion På djupet till ett dagligt vetenskapsprogram.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det här flödet upphör och alla nya avsnitt av programmet kommer att publiceras under programmet &lt;a class="internal-link" target="_self" href="https://sverigesradio.se/vetenskapsradion"&gt;&lt;em&gt;Vetenskapsradion&lt;/em&gt;&lt;/a&gt;&lt;em&gt;.&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&lt;h2 class="mellanrubrik"&gt;Dagligt vetenskapsprogram från Sveriges Radio – om ny forskning och fascinerande vetenskap&lt;/h2&gt;&lt;p&gt;I nya &lt;em&gt;Vetenskapsradion &lt;/em&gt;guidar Sveriges Radios vetenskapsredaktion dig i allt från forskningsfronten till vetenskapen som påverkar din vardag.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Alla gamla avsnitt av Vetenskapsradion Forskarliv kommer finnas kvar om man vill lyssna på dem i efterhand. Men från och med fredagen den 25 oktober 2024 kommer alla nya avsnitt att publiceras under namnet Vetenskapsradion.&lt;/p&gt;</description>

Nya Vetenskapsradion  din dagliga guide till ny forskning och fascinerande vetenskap med Sveriges Radios Vetenskapsredaktion. 20 minuter  varje vardag.

Nya Vetenskapsradion din dagliga guide till ny forskning och fascinerande vetenskap med Sveriges Radios Vetenskapsredaktion. 20 minuter varje vardag. <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4640?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_arkiv-forskarliv-vetenskapsradion">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a> Vetenskapsradion Forskarliv flyttar nu till det nya programmet <a class="internal-link" target="_self" href="https://sverigesradio.se/vetenskapsradion">Vetenskapsradion</a>, och slås ihop med Vetenskapsradion Hälsa och Vetenskapsradion På djupet till ett dagligt vetenskapsprogram.Det här flödet upphör och alla nya avsnitt av programmet kommer att publiceras under programmet <a class="internal-link" target="_self" href="https://sverigesradio.se/vetenskapsradion">Vetenskapsradion</a>.<h2 class="mellanrubrik">Dagligt vetenskapsprogram från Sveriges Radio – om ny forskning och fascinerande vetenskap</h2>I nya Vetenskapsradion guidar Sveriges Radios vetenskapsredaktion dig i allt från forskningsfronten till vetenskapen som påverkar din vardag.Alla gamla avsnitt av Vetenskapsradion Forskarliv kommer finnas kvar om man vill lyssna på dem i efterhand. Men från och med fredagen den 25 oktober 2024 kommer alla nya avsnitt att publiceras under namnet Vetenskapsradion.

Vetenskapsradion Forskarliv

INFO: Nya Vetenskapsradion

<description>&lt;p&gt;Jens Ludwig forskar om våldsbrott och var med och grundade Crime Lab vid University of Chicago. För sex år sedan blev han själv pistolhotad vid ett rån, och tror att hans kunskaper hjälpte honom.&lt;/p&gt;&lt;p&gt; &lt;a href="https://sverigesradio.se/play/program/4640?utm_source=thirdparty&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=episode_arkiv-forskarliv-vetenskapsradion"&gt;Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Jens Ludwig är professor i nationalekonomi, men var aldrig intresserad av att forska om metoder att tjäna pengar på börsen. I stället ville han använda samma beteendevetenskapliga lärdomar, som kommit fram inom fältet ”behavioural economics”, för att förstå sig på hur skjutvapenvåldet sker - hur de som skjuter fattar sina beslut och vad som ligger bakom.&lt;br&gt;&lt;br&gt;Forskningen visar att snabbt, automatiskt, ofta ganska omedvetet beteende väldigt ofta ligger bakom skjutningarna. Tjafs och gräl som lika gärna kunde ha stannat av om inte de som bråkar hade haft tillgång till vapen. &lt;br&gt;&lt;br&gt;Men beteendevetenskapliga metoder som går ut på att lära sig alternativa mer medvetna sätt att agera har visat stor framgång, säger Jens Ludwig.&lt;br&gt;&lt;br&gt;Som också tror att hans kunskaper om det hjälpte honom när han själv blev rånad under pistolhot. För också ett rånoffers snabba automatiska beteende kan ställa till det.&lt;br&gt;&lt;br&gt;Programmet är en repris från 17 april 2024.&lt;br&gt;&lt;br&gt;Lena Nordlund&lt;br&gt;lena.nordlund@sverigesradio.se&lt;/p&gt;</description>

Jens Ludwig forskar om våldsbrott och var med och grundade Crime Lab vid University of Chicago. För sex år sedan blev han själv pistolhotad vid ett rån, och tror att hans kunskaper hjälpte honom.

Jens Ludwig forskar om våldsbrott och var med och grundade Crime Lab vid University of Chicago. För sex år sedan blev han själv pistolhotad vid ett rån, och tror att hans kunskaper hjälpte honom. <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4640?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_arkiv-forskarliv-vetenskapsradion">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a> Jens Ludwig är professor i nationalekonomi, men var aldrig intresserad av att forska om metoder att tjäna pengar på börsen. I stället ville han använda samma beteendevetenskapliga lärdomar, som kommit fram inom fältet ”behavioural economics”, för att förstå sig på hur skjutvapenvåldet sker - hur de som skjuter fattar sina beslut och vad som ligger bakom. Forskningen visar att snabbt, automatiskt, ofta ganska omedvetet beteende väldigt ofta ligger bakom skjutningarna. Tjafs och gräl som lika gärna kunde ha stannat av om inte de som bråkar hade haft tillgång till vapen. Men beteendevetenskapliga metoder som går ut på att lära sig alternativa mer medvetna sätt att agera har visat stor framgång, säger Jens Ludwig. Som också tror att hans kunskaper om det hjälpte honom när han själv blev rånad under pistolhot. För också ett rånoffers snabba automatiska beteende kan ställa till det. Programmet är en repris från 17 april 2024. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

När brottsforskaren själv blev pistolhotad hjälpte forskningen honom (R)

<description>&lt;p&gt;För en person som direkt får hjärt- och lungräddning vid ett plötsligt hjärtstopp fördubblas chansen till överlevnad. Men för varje minut som går utan hjälp minskar överlevnadschansen med cirka tio procent.&lt;/p&gt;&lt;p&gt; &lt;a href="https://sverigesradio.se/play/program/4640?utm_source=thirdparty&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=episode_arkiv-forskarliv-vetenskapsradion"&gt;Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Det finns inget annat medicinskt tillstånd där det är lika bråttom, säger hjärtläkaren och professorn Jacob Hollenberg, som leder forskningen på Hjärtstoppscentrum i Stockholm. De är beroende av frivilliga livräddare ute i samhället, för utan dem går det inte att korta tiden utan hjärt-och lungräddning.&lt;br&gt;&lt;br&gt;På Hjärtstoppscentrum forskar de på olika metoder att öka överlevnadsandelen, och det är också fler som klarar sig idag. När Jacob Hollenberg började som läkare och forskare för drygt 20 år sedan var det cirka 4 procent av plötsligt-hjärtstoppspatienter som överlevde. Idag är det drygt 12 procent, enligt senaste statistiken från Hjärt- och Lungfonden.&lt;br&gt;&lt;br&gt;&lt;strong&gt;Lena Nordlund&lt;/strong&gt;&lt;br&gt;lena.nordlund@sr.se&lt;/p&gt;</description>

För en person som direkt får hjärt- och lungräddning vid ett plötsligt hjärtstopp fördubblas chansen till överlevnad. Men för varje minut som går utan hjälp minskar överlevnadschansen med cirka tio procent.

För en person som direkt får hjärt- och lungräddning vid ett plötsligt hjärtstopp fördubblas chansen till överlevnad. Men för varje minut som går utan hjälp minskar överlevnadschansen med cirka tio procent. <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4640?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_arkiv-forskarliv-vetenskapsradion">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a> Det finns inget annat medicinskt tillstånd där det är lika bråttom, säger hjärtläkaren och professorn Jacob Hollenberg, som leder forskningen på Hjärtstoppscentrum i Stockholm. De är beroende av frivilliga livräddare ute i samhället, för utan dem går det inte att korta tiden utan hjärt-och lungräddning. På Hjärtstoppscentrum forskar de på olika metoder att öka överlevnadsandelen, och det är också fler som klarar sig idag. När Jacob Hollenberg började som läkare och forskare för drygt 20 år sedan var det cirka 4 procent av plötsligt-hjärtstoppspatienter som överlevde. Idag är det drygt 12 procent, enligt senaste statistiken från Hjärt- och Lungfonden. Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se

Varje minut livsavgörande vid plötsligt hjärtstopp

<description>&lt;p&gt;Nu forskar Susanne Urban om hur städer ska kunna hålla ihop och inte bli så uppdelade.&lt;/p&gt;&lt;p&gt; &lt;a href="https://sverigesradio.se/play/program/4640?utm_source=thirdparty&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=episode_arkiv-forskarliv-vetenskapsradion"&gt;Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Susanne Urban gillade Alby där hon växte upp. Men redan när området var nytt beskrevs det som en problemförort med hög kriminalitet. Det fick henne tidigt att inse att resurserna är olika i olika delar av staden. Hon utbildade sig till sociolog och nu forskar hon om städer, integration och hur det ska bli sammanhållning i städer, också mellan olika områden.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Susanne Urban är medlem i Vänsterpartiet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Programmet är en repris från februari 2024.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lena Nordlund&lt;br&gt;lena.nordlund@sverigesradio.se&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;</description>

Nu forskar Susanne Urban om hur städer ska kunna hålla ihop och inte bli så uppdelade.

Nu forskar Susanne Urban om hur städer ska kunna hålla ihop och inte bli så uppdelade. <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4640?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_arkiv-forskarliv-vetenskapsradion">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a> Susanne Urban gillade Alby där hon växte upp. Men redan när området var nytt beskrevs det som en problemförort med hög kriminalitet. Det fick henne tidigt att inse att resurserna är olika i olika delar av staden. Hon utbildade sig till sociolog och nu forskar hon om städer, integration och hur det ska bli sammanhållning i städer, också mellan olika områden.Susanne Urban är medlem i Vänsterpartiet.Programmet är en repris från februari 2024.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Uppväxten i förorten Alby gjorde henne till urbanforskare (R)

<description>&lt;p&gt;Michael Bok drömde om att hitta en sällsynt havsmask med unika ögon, som han bara sett en enda av, för många år sedan. Han hade nästan gett upp, då han plötsligt såg tusentals i ett youtube-klipp.&lt;/p&gt;&lt;p&gt; &lt;a href="https://sverigesradio.se/play/program/4640?utm_source=thirdparty&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=episode_arkiv-forskarliv-vetenskapsradion"&gt;Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Det handlar om en sorts havsborstmaskar, som är så ovanliga att de bara har ett vetenskapligt namn. Men bland synforskare är alciopider intressanta för att de har så stora ögon. &lt;br&gt;&lt;br&gt;Men samtidigt är de sällsynta och ömtåliga och nästan omöjliga att hitta eftersom de är genomskinliga och lever långt ut i havet. Sist någon skrev en vetenskaplig artikel om dem var på 1970-talet.&lt;br&gt;&lt;br&gt;Michael Bok, forskare vid Lunds universitet, hade sett en enda individ, 2015, vid Stora Barriärrevet. Men nästan gett upp hoppet om att hitta fler. Tills ett youtube-klipp med tusentals poppade upp i hans flöde.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lena Nordlund&lt;br&gt;lena.nordlund@sr.se&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;</description>

Michael Bok drömde om att hitta en sällsynt havsmask med unika ögon, som han bara sett en enda av, för många år sedan. Han hade nästan gett upp, då han plötsligt såg tusentals i ett youtube-klipp.

Michael Bok drömde om att hitta en sällsynt havsmask med unika ögon, som han bara sett en enda av, för många år sedan. Han hade nästan gett upp, då han plötsligt såg tusentals i ett youtube-klipp. <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4640?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_arkiv-forskarliv-vetenskapsradion">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a> Det handlar om en sorts havsborstmaskar, som är så ovanliga att de bara har ett vetenskapligt namn. Men bland synforskare är alciopider intressanta för att de har så stora ögon. Men samtidigt är de sällsynta och ömtåliga och nästan omöjliga att hitta eftersom de är genomskinliga och lever långt ut i havet. Sist någon skrev en vetenskaplig artikel om dem var på 1970-talet. Michael Bok, forskare vid Lunds universitet, hade sett en enda individ, 2015, vid Stora Barriärrevet. Men nästan gett upp hoppet om att hitta fler. Tills ett youtube-klipp med tusentals poppade upp i hans flöde.Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se

Synforskarens dröm gick i uppfyllelse – tack vare film på internet

Nya avsnitt finns i podden Vetenskapsradion. <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4640?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=program_arkiv-forskarliv-vetenskapsradion">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a>
Ansvarig utgivare: Magnus Gylje

Nya avsnitt finns i podden Vetenskapsradion. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Magnus Gylje

Vetenskapsradion Forskarliv

Details

Recent Episodes