Avsnitt 74 började som så många andra avsnitt i en inte helt ovanlig vecka – som tog ut sin rätta och åt energi. Det mycket "runt omkring" och ledde till ett medvetet val att sänka ambitionsnivån. Istället för att jaga de optimala träningsförutsättningarna, i det här fallet längdskidåkning någon timme bort, valde vi att stanna hemma, förenkla livspusslet och träna helt okej istället för perfekt. Det blir nu till ett samtal om tid, energi och förväntningar: När blev “optimalt” det enda godkända? Varför känns “helt okej” ibland som ett misslyckande? Och hur vet man när det är rätt att pusha – är jag trött eller lat? Som vanligt ärligt och med glimten i ögat! När hittade ni rätt i ambitionerna? När anpassade ni er till rådande förutsättningar på ett sätt som ni var stolta över i efterhand? Och kom ihåg att varje dröm, oavsett storlek, är värd att följa!