En Kvart om Typ 2

Covid-19 har på många sätt präglat våra liv under de senaste åren, och nya forskningsresultat fortsätter att ge oss insikt i hur immunförsvaret agerar i samband med viral infektion. Ett exempel på detta är den studie som Philip Curman, specialist i dermatologi vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, disputerad inom genetiska hudsjukdomar och forskare inom dermatologisk epidemiologi vid Karolinska Institutet, nyligen publicerade i The Journal of Allergy and Clinical Immunology till...

Kroniska hudsjukdomar innebär stor negativ påverkan på patienters livskvalitet, inte bara fysiskt utan också psykiskt. Över tid blir dessutom sjukdomens osynliga börda allt tyngre, då sömnbrist, dåligt självförtoende och social stigmatisering efterhand resulterar i sämre skolresultat och därmed försämrade utsikter på arbetsmarknaden, högre arbetsfrånvaro samt social isolering och en negativ framtidssyn. Utöver detta lider många patienter av relaterade sjukdomar som drivs av samma underliggand...

Vi får en allt bättre förståelse för hur ett överaktivt typ 2-inflammatoriskt svar kan resultera i olika sjukdomar som exempelvis atopisk dermatit, astma, prurigo nodularis, födoämnesallergier och även kroniskt obstruktiv lungsjukdom, men vad finns det egentligen för gemensamma nämnare hos dessa vitt skilda åkommor? Vilka är de underliggande immunologiska mekanismer som driver sjukdomsutveckling, och hur kan bättre förståelse för gemensamma patofysiologiska faktorer leda till förbättrat multi...

Klåda är ett av de mest framträdande symptomen vid kroniska hudsjukdomar som atopisk dermatit och prurigo nodularis, och leder ofta till sömnsvårigheter, hudskador och ökad risk för infektioner, samt en allmänt försämrad livskvalitet. Men vilka är de underliggande mekanismerna bakom klåda, och vad är egentligen skillnaden mellan akut och kronisk klåda? Hur ser samspelet mellan immunförsvaret, nervsystemet och hudbarriären ut vid klåda, och hur hänger detta ihop med smärtkänslighet i huden? Vi...

Vilka är de främsta utmaningarna vid behandling av atopisk dermatit idag, och hur tacklar man dessa på kliniken? Hur uppnår man sjukdomskontroll, och kommer vi i framtiden ha möjlighet att modifiera sjukdomsförlopp och till och med förebygga utveckling av atopiska sjukdomar? Professor Diamant Thaçi, specialist inom dermatologi och verksam vid Lübecks universitet där han både bedriver klinisk verksamhet och undervisning inom dermatologi och immunologi, ger sin syn på dessa och andra frågor so...