Covid-19 har på många sätt präglat våra liv under de senaste åren, och nya forskningsresultat fortsätter att ge oss insikt i hur immunförsvaret agerar i samband med viral infektion. Ett exempel på detta är den studie som Philip Curman, specialist i dermatologi vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, disputerad inom genetiska hudsjukdomar och forskare inom dermatologisk epidemiologi vid Karolinska Institutet, nyligen publicerade i The Journal of Allergy and Clinical Immunology tillsammans med ett internationellt forskarlag.I studien, som baserades på den amerikanska elektroniska hälsodatabasen TriNetX, undersökte man sambandet mellan covid-19-infektion och typ 2-inflammatoriska sjukdomar, och fann en markant ökad risk för personer som haft covid-19 att utveckla astma, kronisk bihåleinflammation och/eller allergisk rinit. Däremot såg man ingen ökad risk för typ 2-inflammatoriska sjukdomar i huden, som atopisk dermatit, eller i matstrupen i form av eosinofil esofagit. En ännu tydligare skillnad framträdde vid jämförelse med individer som vaccinerats mot covid-19, vilket indikerar att vaccination inte bara skyddar mot infektion i sig, utan även verkar ha en viss förebyggande effekt mot vissa följdsjukdomar i luftvägarna. I detta avsnitt diskuterar han studiens upplägg och resultat, potentiella begränsningar och såväl planerade som pågående forskningsprojekt inom typ 2-inflammation, som förhoppningsvis kan bidra till ökad förståelse för immunaktivering och sjukdomsutveckling.Läs mer om den aktuella studien och pågående och kommande forskningsprojekt här:COVID-19 infection raises respiratory type 2 inflammatory disease risk, whereas vaccination is protective - ScienceDirectPhilip Curman | Karolinska Institutet